Retro soffbord Stockholm och Stockholm igår

Hittade ett så j-a snyggt soffbord på Brödet och Fiskarna här i Enköping. Och billigt som sjutton var det. Bara 95:-. Trodde först det var av teak och att det var äkta 60 el 70 tal. Men det är ju Ikeas retromodell Stockholm, som såldes för något år sen, och det är av ek. Jag har ju tittat många ggr på det på Ikea och tyckt det är så fint.
 
Det finns lite skador på bordet som ni ser. Det var visst nån hund som bitit på ena benet. Och lite repigt på kanten. Säkert därför det var billigt. Men det går nog att fixa till. Ska be min snickar-brorsa om råd. Ser för ljust ut på mina bilder. Det är lite mörkare i verkligheten.
Hade lite rörigt hemma, då jag hade massa grejer, påsar mm som dottern skulle ha. Hon flyttade igår, och jag har samlat på mig lite, köpt på second hand och packat ner till henne.
 
Stockholm i mitt hjärta 
 Med anledning av det som hände igår, så mår jag väldigt dåligt av sådana otäcka händelser, så jag var tvungen att titta på skidor nu på morgonen, fast jag inte är så intresserad av det. Visst är det fruktansvärt.. det som hänt. Men att bli matad av nyhetsprogram timme efter timme, fick mig att bara gråta. Jag kunde inte höra mer!
 
Det går till överdrift om hur mycket dom måste rapportera om händelsen. Det är ju samma info om och om igen, och på många tv-kanaler. Vi måste ju försöka leva ett vanligt liv också, och hålla humöret uppe. Terrorn ska inte få ta över våra liv. Låt den inte göra det. Och låt inte ditt barn se och höra detta hela tiden, för det skadar.
 
För glöm inte bort!....att dom flesta människor du möter, är ju precis som du och jag....goda, varmhjärtade, vänliga och medmänskliga.  
 
Alla tycker ju olika, men jag är väl för känslosam och har för mycket empatisk känsla. Så jag blir väldigt ledsen över att sådana onda och hemska händelser händer här i Sverige, bara 8 mil från mig. Jag kände även exakt samma sak 11 sept med händelserna i USA och Twin Tower, Parisdådet mfl. Och jag är så ledsen och delar sorgen med dom som är skadade traumatiskt och fysiskt eller förlorat någon.
 
Var bara tvungen att skriva av mig detta.
Tror att det säkert finns många fler som känner som jag.
 
Nu ser vi framåt mot värme, påsk, sol och sommar,
 

Är du deppig, utan att veta varför?

 
 
Är du deppig, utan att veta varför? Ibland kan det vara så, att du inte vet varför du är ledsen och nere. Jag hör och läser det ofta. Och då tänkte jag på en sak.....att hur ska barn, ungdomar och andra veta hur det är, om dem aldrig fått reda på det. Jag läste mycket och skrev om detta när jag pluggade till barnskötare, och kom och tänka på det i kväll.
 
 
 
 
 
 
Det är inte ditt fel från början att du tänker negativt, är deppad, arg eller på ett visst sätt, eller reagerar på ett sätt, som inte är bra.
 
Det kan komma från dina föräldrar, syskon eller någon annan närstående som du t ex är uppväxt med eller träffat ofta. 
Om den människan har haft det svårt, varit aggressiv, elak eller deprimerad och DU har sett och upplevt det alldeles för mycket....så kan det beteendet ha överförts till dig utan att du tänkt på det. Det är inte så konstigt....för vi ser upp till t ex våra föräldrar eller vem det nu är som tagit hand om dig.
 
Vi tror som små att det ska vara si eller så... eller att vi ska vara så. Det blir en vana, även om det är dåliga saker vi fått lära oss efter en vuxen.
 
Man tror ju att vuxna vet hur dem ska vara och bete sig, men tyvärr är det inte så. De själva kan ex ha blivit "skadade" psykiskt när dem var små...och fått det dåliga beteendet.
 
Så det gäller att komma på det, och söka hjälp. (Så att man kan bryta det mönstret). Prata med någon du litar på, det kan vara en fröken, en ungdomsledare, en granne eller en kompis föräldrar t ex. För det går att förändra, fast du inte kanske tror det nu. Det känns ju inte som det kan bli bättre när man är så himla ledsen, men det blir det! Med hjälp, terapi och andra tankemönster, som man får lära sig... så går det att ändra sina dåliga tankar, negativitet och beteende mm.. Och till slut blir man gladare, lugnare och kan leva ett bättre och mer harmoniskt liv.
 
Var bara tvungen att skriva det, för jag tycker så synd om unga och barn som mår dåligt. Barn och ungdomar ska alltid ha någon som bryr sig om dem, om det inte finns, så är det dem vuxna det är fel på, inte barnet.
 

Jag bryr mig om DIG
 
 
 
 
Jag har försökt att skriva lättförståeligt, så alla ...ung som gammal, ska förstå